Stort Stålmannen soffbord, decoupage såklart!

Det kändes som evigheter... räknade att det tog ca16h av bara pusslande och då hade jag redan klippt ut alla rutor, vilket är ett terapiarbete i sig. Det är som att varje bit har sin plats, man får leka lite "finns i sjön" ett tag. I like it! Arbetet må ta tid, men det ger mig ro under tiden och en enorm tillfredsställelse när det är klart.
Min kära hund har dock varit framme igen, han gnagade på ett hundben under det här bordet. Alldeles intill ena bordsbenet, så jag tycker att den här gången får hans lilla bravad gå under rubriken "liten olycka". Ett ben måste alltså putsas och målas om, funderar på att göra det benet svart, kanske blir fräsigt?

Alla benen målade jag svart och det vart helt klart mycket bättre...